Trots att vi bor allt närmare varandra är ensamhet en växande samhällsutmaning. 33 procent av svenskarna uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Bland yngre vuxna är ensamheten ännu mer utbredd – hela 47 procent upplever ensamhet, jämfört med 20 procent av de äldre.

Ensamhet är ett fenomen som kan ta sig olika uttryck beroende på var man bor. I storstäder, där flyttfrekvensen är hög och många bor ensamma i lägenhet, kan anonymiteten bli mer påtaglig. På mindre orter kan ensamhet istället uppstå på grund av brist på mötesplatser och sociala sammanhang.

Vår rapport visar att boendeform också spelar en roll i social isolering. De som bor i villa eller radhus har generellt bättre kontakt med sina grannar (74 procent) än de som bor i lägenhet (51 procent). Hälften av alla lägenhetsboende har ingen kontakt med sina grannar alls, vilket kan bidra till känslan av anonymitet och ensamhet.

Under de senaste tio åren har det blivit svårare att lära känna sina grannar. 26 procent av svenskarna upplever att det är svårare att skapa kontakt med sina grannar i dag än för ett decennium sedan. 58 procent menar att det beror på ökad anonymitet och en mer reserverad attityd grannar emellan.

Digital kommunikation ersätter allt oftare fysiska möten, och många upplever att det finns mindre fokus på gemenskap i bostadsområden än tidigare. 38 procent uppger att de i dag interagerar mer med andra digitalt än genom direkta möten, och 43 procent menar att bostadsområden präglas av mindre samhörighet än förr.

En annan faktor är den höga flyttfrekvensen i vissa områden, vilket gör att relationer mellan grannar sällan hinner etableras. 23 procent av svenskarna uppger att de upplever detta som en utmaning. Denna utveckling påverkar både den sociala sammanhållningen och känslan av trygghet i bostadsområden.

Att ha en god relation med sina grannar spelar en viktig roll för både trygghet och trivsel. Hela 88 procent anser att granngemenskapen är viktig för att skapa trygghet i bostadsområdet. Detta upplevs särskilt av kvinnor (92 procent) jämfört med män (85 procent).

När det gäller vad man som granne själv gör för att bidra till tryggheten uppger en klar majoritet (88 procent) att de skapar en positiv atmosfär genom att hälsa och vara trevliga. 54 procent håller uppsikt över området och agerar vid misstänkta händelser och nära hälften hjälper till med praktiska saker vid behov.

Detta bidrar jag med som granne:

Färre hjälper till i akuta lägen
Trots att många visar omsorg om sitt bostadsområde, är det färre som är villiga att ingripa vid akuta situationer som sjukdom eller olycka. Endast 39 procent uppger att de skulle erbjuda stöd i en akut händelse, och bland yngre vuxna (18–34 år) är siffran ännu lägre – bara 25 procent.

Samhörigheten mellan grannar spelar alltså en stor roll i vardagen, men det finns fortfarande en gräns för hur långt engagemanget sträcker sig. För att stärka den sociala gemenskapen i bostadsområden kan initiativ som uppmuntrar till mer aktivt grannskap och samverkan vara en väg framåt.

Trots att unga i lägre utsträckning tror att de kommer att behöva hjälp från sina grannar, visar undersökningen att en betydande andel ändå ser ett framtida behov.

Hela 21 procent av unga mellan 18 och 34 år tror att de i framtiden kommer att behöva mer stöd från sina grannar. Samhällsutvecklingen pekar på förändrade boendemönster där fler unga bor ensamma eller flyttar oftare, vilket kan göra grannrelationer mer betydelsefulla.

Även om de flesta känner sig trygga i sina bostadsområden idag finns det fortfarande behov av insatser för att stärka tryggheten ytterligare. De mest efterfrågade insatserna handlar om fysiska förbättringar i den gemensamma miljön, men även om sociala initiativ som kan förebygga brott och skapa en mer sammanhållen gemenskap.

Det dagliga umgänget mellan grannar är en viktig del av samhället, men graden av kontakt varierar. Hela 97 procent av alla svenskar vill ha någon form av kontakt med sina grannar. 69 procent uppger att de vill prata med sina grannar en eller flera gånger i veckan.

Vad förväntar vi oss av våra grannar?
När svenskarna får beskriva vad som är viktigast i relationen till sina grannar är det några faktorer som sticker ut. Det allra viktigaste är att grannar hälsar och småpratar när de ses (74 procent), följt av att de bidrar till en trygg och trivsam miljö (60 procent). Att visa respekt genom att inte störa varandra är också högt prioriterat (59 procent).

Däremot anser få att regelbundna sociala aktiviteter med grannarna är viktiga. Endast 24 procent tycker att det är betydelsefullt att umgås, exempelvis genom att ta en fika eller gå en promenad tillsammans.

Låg nyfikenhet hos många
De flesta svenskar väljer idag att hålla distans till sina grannar. Hela 63 procent säger att de inte är nyfikna på någonting när det gäller grannarna. Även om ett fåtal intresserar sig för grannarnas relationer, ekonomi eller hemligheter, är det tydligt att anonymitet och privatliv dominerar i våra bostadsområden. Däremot uppger 10 procent att de är intresserade av om grannarna har ett kriminellt förflutet.

En levande gemenskap i bostadsområdet skapas genom möten och upplevelser. Trots att många idag lever mer anonymt finns en öppenhet för gemenskap när tillfällen ges.

Bland de mest eftertraktade initiativen finns gårdsfester och grannfester – hela 34 procent önskar fler sådana tillfällen för att umgås. Grillkvällar är också populära, där 30 procent ser dem som ett perfekt sätt att knyta kontakter. Även mer vardagliga möten, som en fika (24 procent) eller en promenad (16 procent), kan göra stor skillnad för sammanhållningen.

Genom att skapa fler mötesplatser och gemensamma aktiviteter kan vi stärka granngemenskapen, minska ensamheten och öka tryggheten i våra bostadsområden.

I en tid där samhällsförändringar, digitalisering och hög flyttfrekvens påverkar våra sätt att leva och umgås, blir den lokala gemenskapen allt viktigare. Trygghet och trivsel i våra bostadsområden skapas inte enbart genom fysiska åtgärder som belysning och bevakning – det handlar också om relationerna mellan människor.

Denna rapport visar att grannar har en avgörande roll för att minska anonymiteten, öka tryggheten och stärka den sociala sammanhållningen. Att säga hej, hålla uppsikt och vara en hjälpande hand i vardagen kan göra stor skillnad – inte bara för individen, utan för samhället i stort.

På Wallenstam ser vi bostadsområden som mer än platser att bo på – de är levande miljöer där relationer kan växa och där vi tillsammans kan bidra till ett öppnare och tryggare samhälle. Genom initiativ som främjar möten och dialog mellan grannar vill vi vara en del av lösningen på en av vår tids stora samhällsutmaningar: ensamheten.

Framtidens bostadsområden byggs inte bara av hus, utan av människor. Och det börjar med grannskapet.

Hälsa och visa att du finns
Säkerhet handlar inte bara om lås och larm – att grannar känner igen varandra skapar trygghet. Genom att hälsa och ha ögonkontakt visar du att du ser vad som händer i området, vilket kan minska anonymitet och skapa en mer uppmärksam och trygg atmosfär.

Hjälp till i vardagen
Att hålla koll på posten åt en bortrest granne, hålla upp porten för någon med tunga kassar eller hjälpa till vid akuta situationer skapar trygghet och tillit.

Använd och vårda gemensamma ytor
En välskött miljö bidrar till trygghet. Håll rent i trapphuset, se till att gemensamma utrymmen används på ett respektfullt sätt, ta eget ansvar och anmäl skador eller problem.

Lär känna dina grannar
Små samtal i vardagen kan leda till nya vänskaper. Fråga hur grannen mår, följ upp tidigare konversationer eller föreslå en liten aktivitet tillsammans.

Ta initiativ till trygghetsåtgärder
Om belysningen är dålig, porten inte går igen eller buskar skymmer sikten vid entrén, lyft frågan med din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Misstänker du något brottsligt eller annat avvikande beteende kontakta polisen eller annan ansvarig myndighet. Dina insatser ökar säkerheten och tryggheten för alla.

Starta en lokal gruppchatt
En chatt för huset eller området gör det enkelt att hålla koll på vad som händer, sprida information om störningar eller hjälpas åt vid misstänkta händelser.

Välkomna nya grannar
Ett litet välkomstbrev eller en inbjudan till en fika kan göra underverk för nya boende att känna sig mer hemma.

Dela med dig av saker och kunskap
Låna ut verktyg, tipsa om bra hantverkare eller hjälp en granne med något i hemmet. Att dela resurser skapar en känsla av samhörighet.

Organisera små evenemang
En trevlig gårdsloppis, en bokcirkel eller en gemensam promenad motverkar ensamhet och stärker relationer.

Visa omtanke
Se på dina grannar som nära vänner. Om någon verkar ensam eller har det svårt, visa intresse. Ett vänligt ord, en inbjudan till ett samtal eller en liten gest kan betyda mycket.